linneahjelm.comJag tror inte att jag skrivit om salta rostade mandlar förut och det är ju för bedrövligt!
Det finns ju knappt något godare!
200 g mandlar
2 dl vatten
4 tsk salt
Koka upp vatten, blanda i salt och rör tills det löser upp sig. Häll i mandlarna och låt ligga en liten stund och dra sig. Häll av vattnet, häll mandlarna i en form och ställ in i ugnen, 200 grader i cirka en kvart. De ska liksom få lite färg och bli ljusbruna rakt igenom. Sen ska man absolut låta dem svalna helt innan man äter dem.
Ni visste att det här inlägget skulle komma förr eller senare, det var bara en tidsfråga!
Okej, sann historia: För några veckor sen var det ”Bondens marknad” på Söder (var annars). Absolut populärast var den ekologiska grönkålen, kön var overkligt lång! Vad är grejen med grönkål tänker man?
Inte vet jag. Men grönkålschips, det ska man tydligen göra! Även jag förstås. Det är rätt så lätt. Fixa grönkål, skölj, skär bort den hårda delen i mitten av bladet. Riv i bitar, lägg på plåt, ringla över olivolja och strö på salt. Sen är det dags för ugnen. Cirka 200 grader i kanske 10 minuter. De ska bli krispiga men inte för mörka.
Man tänker sig ju att de bara ska skrumpna ihop där i ugnen men de blir faktiskt rätt så spröda. Värt? Ptja, rätt gott. Krispigt och salt liksom.
När jag gör pannkakor brukar jag skoja till det och använda kokosmjöl eller mandelmjöl. Det borde ju rimligtvis funka i våfflor också. Det gjorde det.
Det här räcker till cirka 1,5-2 våfflor.
0,5 dl grädde
1 ägg
0,5 dl mandelmjöl
0,5 tsk bakpulver
0,5 msk fiberhusk
salt
Vispa ihop allt och grädda i våffeljärn. Vispa en hel del grädde, det går alltid åt. Och för att ytterligare skoja till det brukar jag ta några frysta bär, köra i micron så att de tinar och blir som sylt (nej, inget socker) och sen slänga på.
Äppeltider! Minst sagt. Och vad gör man med dem? En äppeldryck kan vara lämpligt.
Första steget kan vara att leta upp ett äppelträd.
Skaffa gärna typisk korg och gemytlig tröja för att göra äppelplockarprocessen mer genuin. Sen är det dags att göra själva drycken. Och här kan man ju göra på en mängd olika sätt. Jag skar ca. 20 äpplen i bitar och la i en hink med ungefär tre liter vatten. Sen fick det stå i fem dagar och jag rörde om ibland. Sen silning, 1 dl socker och så kokade jag upp drycken. Själva konserveringen är ju klurig och jag hittade inget perfekt sätt. Därför har jag använt mig av lite konserveringsmedel. Men följ inte mina ostrukturerade knepiga råd. Googla på äppeldricka eller äppelmust så ska det nog lösa sig!
Glasflaskor och kapsyler är kanske ingen nödvändighet för alla. Men det ger helt klart en bra känsla!
Och egna etiketter gör ju hela skillnaden! Gillar man just de här så kan man ladda ner dem genom att trycka här. Bara att skriva ut och klistra fast.
Så här blev resultatet när alla etiketter var fastlimmade.
Vill man använda sig av den här etiketten kan man själv fylla i år och datum för hand när den gjordes under ordet ”tillverkad”. Rätt så smidigt.
Och smaken då?
Jo, rätt gott! Smakar som äpple i flytande form.
Med pålägg som kokt ägg och majonnäs är man mätt en bra stund.
Receptet har jag hittat jag hos Diadonna (där jag typ alltid hittar de bästa grejerna), men jag har ändrat lite.
1 ägg
1 dl grädde
3 tsk kokosmjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk fiberhusk
Vispa ägg och grädde. Blanda ihop kokosmjöl, bakpulver och fiberhusk i en annan skål. Se till att ha stekpanna med smör beredd för när allt är ihopblandat får man jobba lite snabbt. Blanda allt. Smeten stelnar ganska fort och blir då svår att hälla i stekpannan. Det är också därför man inte bör dubbla satsen, det blir bäst om hela satsen steks på en gång. Häll ut smeten i stekpannan i små klickar så att det blir som små amerikanska pannkakor. Stek på medelvärme och vänd när de börjar stelna. Skippa sylt och sånt, lite grädde och bär funkar fint!
Receptet kommer från Diadonna (väldigt många bra recept på den bloggen för övrigt) men jag har ändrat några grejer.
Det är tur att de är lätta att göra för de går fort åt!
Det här är ingen rätt som jag bara äter 5 maj. Det är snarare så att den äts ganska ofta. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det avokadon som bestämmer när guacamole ska ätas. Då hänger quesadillas och pico de gallo ofta med på köpet.
Quesedillas är ju fyllning mellan tortillas. I just dessa är det kyckling, rödlök och ost.
Pico de gallo betyder tuppens näbb och namnet kommer ifrån att salsan är så stark, den pickar liksom på tungan. Enligt wikipedia är det också Mexicos nationalsalsa, den är röd, vit och grön som flaggan. Består av tomat, silverlök, chili, limesaft, koriander och salt.
Guacamolen är helt vanlig och helt jättegod. Avokado, vitlök, chili, lime och salt brukar jag använda. Och lite pico de gallo kan man slänga i också.
Det här ser ju jätteenkelt ut tänker du, bara att smälta vit choklad och slänga på lite snygga nötter frukter. Riktigt så enkelt är det inte, chokladen behöver ju tempereras för att man ska kunna ta i den så fuska inte utan följ instruktionerna på den här länken.
Sen är det bara att packa in i cellofan och ge bort!